Carl Bildt i kronbekymmer. Foto: Scanpix
Den 16 september 1992 stod en bekymrad Carl Bildt och tittade in i SVT:s kameror. 90-talskrisen hade sänkt den svenska kronan till botten och sötebrödsdagarna var slut. Precis som nu.
Det ekonomiska omkastet i början av nittiotalet, som gjorde att åttiotalets yuppie inte längre kunde sticka handen innanför
sin klubb-blazer och plocka upp den feta sedelklämman, liknar den förändring som vi går igenom idag.
– Visst var det en ordentlig kris som man på flera vis kan likna med den idag, säger Rikard Forslid, professor i nationalekonomi
vid Stockholms universitet.
Tillväxten i Sverige minskade mellan 1990 och 1993 vilket var första gången i modern historia. Inte förrän 1995 var ekonomin fullt på fötter igen. 1993 visade lågkonjunkturen sitt fulaste ansikte. Företagens investeringskassor var tomma och avskeden haglade. Den svenska arbetslösheten låg på 8,2 procent. Kronkrisen hade dessutom förstört statens finanser och lett till stora
budgetunderskott.
– Kanske att 90-talskrisen i större utsträckning
påverkade hushållen än vad dagens kris verkar göra, säger Rikard Forslid.
Fastighetsmarknaden hade gått överdrivet bra under 80-talet. Fastighetsbolagen överinvesterade och lånade pengar av finansbolagen, som i sin tur lånade av bankerna. När priset på bostäder plötsligt sjönk satt bankerna med alldeles för mycket utlånade pengar som ingen kunde betala tillbaka. Liknande bostadsbubbla kan vi ana idag.
Kronkrisen utgjorde andra sidan av krismyntet under 90-talet. Efter flera år av höginflation stod den svenska kronan dåligt i kurs. För att stärka kronan internationellt beslutades att höja styrräntan med 500%. Tanken var att göra kronan attraktiv för utländska investerare, vilket bland annat ansågs viktigt i ett framtida EU-samarbete. Men projektet misslyckades. Den höga räntan slog hårt mot de inhemska bankerna, staten och företagen som nu stod med skyhöga lån.
– Krisen var speciellt allvarlig i Sverige. Om vi då var sämst i klassen så är vi i den här krisen bäst i klassen – om man jämför
internationellt. Och det hade framförallt med kronkursens försvarande att göra, säger Rikard Forslid.
Samtidigt är det svårt att sia om framtiden. Dagens ekonomi rör sig snabbare och är betydligt mer internationell än 1992.
[...] Här kan man läsa om ekonomin. Spara / dela med dig [...]